snökaos, kräkkaos och allmänt kaos

Nu är klockan 18 på onsdagskvällen och jag börjar komma tillbaka till verkligheten.

För 24 timmar sedan kom mannen hem och sa; "Nu är det kört för mig. Jag har fått kräksjukan". Jag fick snabbt möblera om, dvs flytta ut mig och dottern till yngsta sonens rum. Han hann precis lägga sig och då kände jag att jag började kallsvettas. Mycket riktigt det var inte inbillning utan det var på riktigt. Äldsta sonen offrade sig eftersom han kände sig ok och flyttade ner till vardagsrummet och jag flyttade in till hans rum.

Barnen fick ta hand om sig själv för vi vuxna var helt utslagna. Hela natten hade mannen och jag kapplöpning till toa. Fy vad jag avskyr kräksjukan! Nu 24 timmar senare börjar jag orka att resa mig upp, prata lite och jag har precis duschat.

Nu ser jag till min förvåning på nyheterna att det är snökaos också.

Skulle jag gå ner till nedervåningen så tror jag att jag möter ett nytt kaos. Men det tar jag itu med i morgon. Barnen gör så gott de kan med att serva mig och mannen och ta hand om sig själva. Jag är jättestolt över hur duktiga de är och hoppas innerligt att de två som har klarat sig komme att klara sig. Jag orkar inte vara uppe en natt till med någon annan som måste gå igenom detta hemska.